Benskörhet

Benskörhetsanalys
Boneprox analysverktyg är en patenterad metod som analyserar benkvaliteten och risk för benskörhet på bara några sekunder.

Automatiska analyser av käkbenstrukturen för att hitta riskpatienter för benskörhet baserat på en helt vanlig tandröntgenbild

Vad är Benskörhet?

Benskörhet är en tyst folksjukdom som kan vara svår att upptäcka. Sjukdomen hämmar tillväxten av benvävnad inuti benet. Detta är en del av åldringsprocessen, men genom ett flertal faktorer så blir processen ibland påskyndad. Då benvävnad bryts ner snabbare än vad den byggs upp skapas små ”hålrum” i skelettet vilket gör att det riskerar att gå av eller skadas. Eftersom att det är en ”osynlig sjukdom” så upptäcks den oftast inte förrän man har drabbats av ett benbrott, dessa benbrott uppstår oftast i så kallade lågenergi fall. Med det menas fall som kanske egentligen inte borde orsakat ett benbrott, ett riktmärke som används är att fall från normal stående höjd bör inte orsaka benbrott. Det finns två faser i utvecklingen av benskörhet. När en person är på väg att bli benskör, kallas det för osteopeni. Utan åtgärd kan osteopeni utvecklas till osteoporos vilket är den medicinska beteckningen för benskörhet.

Hur går det till?

Som patient har du möjlighet att få en bentäthetsanalys i samband med ditt vanliga tandläkarbesök. Det enda behöver göra är att be din tandläkare om att du vill få din röntgenbild analyserad. Bilden skickas då igenom Boneprox patenterade analysverktyg som mäter hålrummet i käkbenet  och du får svar direkt.

Vilka drabbas av benskörhet och hur kan vi hjälpa till?

Varje år drabbas varannan kvinna och var fjärde man över 50 av benskörhet. I dagens samhälle är kontorsjobb allt mer vanligt vilket leder till att människor inte får den aktivitet och träning som krävs för att skelettet skall hålla sig starkt och friskt. Det finns ett antal faktorer som ökar risken för benskörhet. Dessa kan vara ett stillasittande liv, rökning, dålig kost, ärftlighet och längre behandling med kortison. Dessutom finns riskfaktorer som man inte kan påverka, såsom ärftlighet. Nybildningen av benvävnad stimuleras av östrogen och därför löper kvinnor som passerat klimakteriet en större risk att bli bensköra. Forskning visar även att unga kvinnor som övertränar och förlorar sin menstruation har högre risk för benskörhet.

Går benskörhet att förebygga?

Benskörhet går att förebygga, dels med bra medicinering men dels också genom livsstilspåverkan, motion och kostråd. Det stora problemet idag är att risk för benskörhet inte diagnostiseras i tid utan konstateras först när en fraktur inträffat. Utredningar görs då (dock inte regelmässigt) på Osteoporosmottagningar med bl. a Dexa- mätningar. I stora undersökningar har det visats att risk för benskörhet går att upptäcka på vanlig tandröntgen. Boneprox som utvecklat metoden jobbar nu tillsammans med kliniker inom tandvården och vårdsamordnare inom kommuner och landsting för att förebygga frakturer och förbättra allmänhälsan för patienterna. Patienttrycket på att få en sådan här undersökning är stort. Kvinnor i riskåldrar är väl belästa inom det här området och vill gärna ha en enkel riskbedömning gjord för att sedan kunna ta ställning till och kräva besök hos sjukvården för ytterligare diagnostik/behandling. Inom odontologin har man genom åren forskat mycket på ben och benkvalitet i käkarna. Generellt har tandläkare hög kompetens och god vana att bedöma benstrukturen på röntgenbilder, både intraorala och på panoramabilder.

finns det några varningstecken eller symtom?

Det är tyvärr svårt att upptäcka benskörhet då det är en så kallad tyst folksjukdom, men det finns vissa varningstecken man borde känna till. Har man ont i ryggen kan det röra sig om benskörhet. Kotorna i ryggen kan pressas samman och skapa en obehaglig ryggvärk som kan upplevas i form av en strålande smärta.  Kotkompression kan sedan leda till kotfrakturer, vilket i sin tur kan visa sig genom längdminskning eller att personen i fråga kan bli kutrygg. Andra varningstecken på benskörhet kan även vara onormala benbrott vid lågenergi fall.

Vad gör jag efter jag har fått veta om jag ligger i riskzonen?

Om du har fått påvisad låg bentäthet och ligger i riskzonen för benskörhet efter att ha utfört en analys hos din klinik så kan du som patient ta med ditt svar till din husläkare som hjälper dig med diagnos samt behandling.

Benskörhet

Benskörhetsanalys- Automatiska analyser av käkbenstrukturen för att hitta riskpatienter för benskörhet baserat på en helt vanlig tandröntgenbild